Folkdräktens historia

Ingen vet exakt hur de första folkdräkterna kom till eller såg ut, och i Sverige finns hundratals versioner av folkdräkter. Dräkterna har utvecklats i de olika regionerna utifrån just den regionens traditioner, kultur och tillgång till material. Familjen slaktade fåret, kardade ullen, skördade linet. Kvinnorna tillbringade kvällarna, i skenet från kökets eldstad, med att sy plaggen och brodera detaljerna på dräkten.
Förr i tiden bar invånarna i Dalarna sina dräkter till vardags – ofta de enda klädesplagg man ägde. De miljontals svenskar som lämnade sitt hemland för att emigrera till Amerika bar med sig sina traditioner och sina dräkter.

I slutet av 1700-talet lät Sveriges dåvarande kung Gustav III, känd som Teaterkungen, utforma en svensk hovdräkt. I designen använde han sig av mönster och färger från Dalarna, för att hylla dess invånare som ju hade bistått hans föregångare och förebild Gustav Vasa i dennes kamp för frihet från Danmarks förtryck. År 1721 skidade Gustav Vasa mellan Mora och Sälen i Dalarna; hans väg har sedan 1922 följts årligen av de 65000 skidåkare som deltar i Vasaloppet.

I slutet av 1800-talet, under romantiken blev folktro och folksägner populära, vilket ledde till ökat intresse för folkdräkter. Dräkterna återgavs i målningar av världsberömda Dalakonstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn. Även deras hustrur Karin Larsson och Emma Zorn var erkända konstnärer som målade Dalkullor och Dalamotiv.
Carl Larssons bilderbok ”Ett hem” blev en stor succé runt om i världen och bidrog till att sprida dalakultur och folkdräkter runtom i världen.